Barn rädd förallt

Ställ de frågor som du var rädd skulle hända? Vad störde dig? Vad tror du kunde ha hänt om du rusade på bussen? Hur kände barnet? Vad hände i kroppen? Nu vill vi ta reda på vilka känslor som uppstår i barnet strax innan han eller hon börjar detta beteende. Reklam fråga, till exempel: hur var det i kroppen när du tänkte på vad som skulle hända om du bröt ut på bussen?

Fråga barnet hur stark ångestkänslan var, till exempel på en skala mellan varandra, säger Clara Lindström och förklarar: - det här kan vara det svåraste steget. Det är inte alltid lätt för ditt barn att komma med eller vill berätta hur det kändes. Försök rädd frågor. Fråga till exempel hur det känns i kroppen. Bekräfta när förallt barn pratar om känsla. Till exempel förstår jag att det verkar som om barn har blivit väldigt upptagen med att känna så tunga känslor.

Vad tänkte barnet och vad kände barnet innan det blev svårt och komplicerat? Foto: TT 4. Vad gjorde barnet och vad gjorde jag? Prata med ditt barn om hur det brukade vara när det hände. Hur var det när du åkte? Vad gjorde barnet? Annonsen försöker upprepa med barnet vad som hände. Låt oss till exempel säga till ett barn: du frågade mig om det förallt en väska där, och jag gick till gymmet och såg till att väskan var i fickan.

Då försäkrade jag dig igen att han låg där. I nästa steg kommer du att tänka på hur du ändrar detta symtom rökhosta Hur ska svåra situationer vara enklare? Ja, hur ska du och barnet agera annorlunda nästa gång, så vad blir så svårt och svårt att avsluta, och för att ångesten ska försvinna?

Enligt KBT-psykologi är det bäst att försöka utmana rädsla eller ångest. Dessutom går man miste om aktiviteter i livet som man faktiskt kan göra, förklarar Katarina Molin och Clara Lindström. Således måste både du och ditt barn tänka på vad man ska göra annorlunda. Reklam - mitt råd är att göra en "inlärningsstege" där du skriver ner de olika situationer som ett barn ska öva för att komma närmare sitt mål.

Ta små steg mot målet om det är perfekt. Det viktiga är att de lär sig att hantera rädsla så att det inte begränsar deras liv. Tillsammans kan du göra en plan för hur barnet ska våga närma sig det otäcka i små steg. Fråga barnet: vad behöver man lära sig? Och sedan visa mig hur man gör det. Men några av bekymmerna är faktiskt rimliga och fullt motiverade, tillägger han.

Enligt Martin Forster är god självkänsla inte en nödvändig förutsättning för lycka och framgång. Jakt på självkänsla kan till och med göra mer skada än nytta. Men de som verkar må bättre är inte de som har bättre självkänsla, utan de som inte tänker så mycket på sig själva. Om du spenderar för mycket tid på att ständigt utvärdera ditt eget värde kan du sakna att interagera med din omgivning, upplevelser och relationer.

Men varför har yngre barn bättre självkänsla än skolbarn? Reklam-mindre barn utsätts inte för krav på samma sätt och är därför inte rädda för rädd.

Föräldrarnas beteende spelar också en stor roll, säger Martin Forster. Oroliga barn har ofta överskyddande och kontrollerande föräldrar som ständigt erbjuder hjälp. Föräldrar hamnar ofta i konflikter med sitt barn eller är ansvariga för sitt blyga barn. Reklam-problemet är att barnet aldrig kommer att få möjlighet att prova sina vingar och utmana sina rädslor.

Dessutom signalerar föräldrar att barnet inte har förmågan att klara av saker på egen hand. Martins råd visar en förståelse för ett barns rädsla: Det är lätt att bli besviken som förälder och underskatta hur skrämmande något kan vara. Prata om rädsla: låt barnet undersöka vad som känns tungt och otäckt. Det kan vara bra att lära sig mer om vad du är rädd för, till exempel spindlar eller en virvelvind.