Lura ögat

Kajsa Hansson, ny doktor i nationalekonomi vid Linköpings universitet och författare till avhandlingen moraliska illusioner. Foto Thor Balkhed Kajsa Hansson undersökte också hur vi känner inför beslut där människor kan undvika information som ofta uppmuntrar osjälviskt beteende. Även där förändras vår moral, eftersom vi är ovilliga att lära oss mer information som riskerar att ge oss ett dåligt samvete och därmed känner oss skyldiga att lura osjälviskt.

Det är mindre själviskt i demokratiska beslut, men det verkar finnas ett undantag när moraliska illusioner inte spelar in, nämligen demokratiska beslut. Det kan lura om beslut på riksdagsnivå, men också i styrelserummet för föreningar och företag eller på andra platser där fler personer är involverade i beslutet. Resultaten motsäger den rådande teorin att vi blir omoraliska att vara ansvariga för ett beslut mellan flera personer.

Men våra resultat visar inte stöd för att människor blir mer omoraliska av eget val, snarare tvärtom, säger Kajsa Hansson. Co-welfare i studien genomfördes tre experiment av Kajsa Hansson och hennes kollegor, där deltagarna fick välja att donera eller ta pengar, antingen som en del av en demokratisk omröstning eller som person. Vad forskarna såg då var inte själviskt beteende som inte kunde upptäckas.

Det finns till och med trender som vi skulle bli mer generösa i ett sådant scenario. Detta indikerar en förståelse för att du väljer andra och agerar tillsammans. Ett antagande är att människor inser att man kan bidra mer till det allmänna välbefinnandet när alla bidrar, säger Kajsa Hansson. Avhandlingen styr i stort sett vårt beslutsfattande och hur vår moral påverkar det.

Kajsa Hansson tror att detta kan hjälpa oss att förstå varandra bättre. Platon talar om skuggmålningen av sin tid Skiagraphia och fördömer ögat som rostning, tricks och trolldom som förför en person från ideens och sanningens Värld. Den har i århundraden fått stöd av andra filosofer, religiösa auktoriteter och sekulära potentialer, som ofta har setts med misstro mot den förförelse som konsten ska uppnå.

För samhällsbärare var konstens lögn en syndig syn, ögat en text i utställningskatalogen skriven av den tidigare konstprofessorn och historikern Peter Cornell.

Seduction krävde en mästerlig förmåga att behärska och leka med hela skalan av tecken och symboler, Ytans konst." Han betonar att betydelsen av ögats funktion, vision, är att tjäna våra handlingar. Ögonens huvuduppgift är att göra det möjligt för hjärnan att känna igen föremål och människor i miljön och delvis navigera i rummet. Enligt honom är det viktiga att komma ihåg att den tredimensionella upplevelsen av synen är en konstruktion, inte något som ges direkt från världen utanför.

Visionsprocessen använder flera olika egenskaper hos tvådimensionella bilder för att bygga en tredimensionell upplevelse. Således luras den vanliga stereogåvan. Tekniken används till exempel i väggmålningar på högt i tak eller på väggar som du inte kan närma dig. Geometriska strukturer kan lura ögondjupet. Till exempel tolkar hjärnan konvergerande linjer på en tvådimensionell yta som parallella linjer som konvergerar på grund av en ökning av Avståndet i ögat tredimensionella "avlägsna".

Bramantes målning är också ett exempel på denna teknik, vilket ger en tvådimensionell yta en tydlig djupeffekt. Tekniken har också tillämpats i trädgårdskonst, till exempel i trädgården till Tessinian Palace i Gamla stan i Stockholm. Den relativa storleken på objekt som ligger intill varandra kan också skapa en illusion av avstånd. En serie cirklar i rad, som minskar från botten till toppen, ger intrycket av en serie lika bollar som sträcker sig i horisontens riktning.

Detta fenomen kallas dimensionell konst och beror på det faktum att vår hjärna utvecklar en speciell strategi för att länka storleken på retinala bilder av olika föremål och geometriska mönster med information om djupt avstånd. Konstnären kan också lura ögat genom att belysa ljusets riktning i målningen. Eftersom vårt visuella system helt omedvetet tar hänsyn till att ljus vanligtvis faller ovanifrån, hjälper denna bias oss att tolka ögat även i en platt bild.

Vår uppfattning om runda fläckar, som" konkav "eller" konvex", beror helt på" belysningen " i fläckarna. Om du inkluderar en sådan bild får fläckarna motsatta" tredimensionella " egenskaper: bubblorna blir plötsligt skålar och vice versa. Detta gäller modeller för artificiell syn, särskilt för att skapa tredimensionella bilder av tvådimensionella kamerabilder. Vår kognitionsvetenskapliga lura i Lund arbetar med neurologiska modeller som är relaterade till studien av vad som händer i synbarken när hjärnan delar information från ögonen.

Ögat vet till exempel att det finns en ventral väg, som är associerad med objektigenkänning, och en dorsal väg, som kan vara lura med rumsuppfattning.null