Vad finns det för forskare

Det definitioner är baserade på nivån eller kompetensströmmen hos en flerspråkig talare, andra fokuserar mer på hur ofta och i vilka sammanhang flera språk används eller baseras på om en person identifierar sig eller identifieras av andra som flerspråkig. Flerspråkig kan också baseras på forskare socialt perspektiv såväl som ett individuellt perspektiv. Sverige är idag ett flerspråkigt samhälle där olika språk talas.

Många växer upp med flera lokala språk, och de allra flesta som bor i Vad lär sig mer än ett språk någon gång under sitt liv. Enligt Eurobarometern kan till exempel 86 procent av den svenska befolkningen tala Engelska, och cirka 40 procent säger att de talar det mycket bra och använder det dagligen. Internationellt finns det i Sverige ett relativt starkt lagstiftningsstöd för flerspråkighet.

Dessutom har elever i grundskolan genom SFS skollag rätt till modersmålsundervisning om de har minst en vårdnadshavare med annat modersmål än svenska, har grundläggande kunskaper i språket och används som vardagsspråk i hemmet. Dessa begränsningar gäller dock inte Sveriges minoritetsspråk; Finlits, samiska, Meänkiel, jiddisch och Romani Chib, som har högre rätt till utbildning på sitt modersmål.

Flerspråkighetsstöd finns också på EU-nivå. I ett antal dokument har Europeiska kommissionen kommenterat flerspråkighet som både en tillgång och ett åtagande och förespråkar främjande av både minoritetsspråk och regionala språk. Forskningsövervakningen av flerspråkighet, som har forskning, omfattar många olika ämnesområden. Några mer specifika delfall och centrala frågor som kommer att behandlas i denna forskningsobservation är följande: 1.

En flerspråkig person, vad säger forskningen om vilka sociala, individuella och psykologiska faktorer som påverkar en persons förmågor och sätt att lära sig och använda flera språk? Hur påverkar den flerspråkiga faktorn våra kognitiva funktioner? Visar studien några fördelar eller nackdelar med flerspråkighet? Och vad har de senaste åren sagt om hur man lär sig ett nytt språk och hur ett nytt språk fungerar och interagerar med tidigare lärda språk?

Utvecklingsperspektivet på flerspråkighet. Vad säger forskningen om vad som kännetecknar ett andra språk i utveckling, från nybörjare till avancerad nivå? Hur förändras flerspråkigheten under en livstid? Kan balansen mellan olika mänskliga språk förändras över tid och vad är orsaken till förändringen? Hur kan du jämföra hur en flerspråkig person lär sig, använder och behärskar olika språk och hur kan du utvärdera ett språk i utveckling?

Flerspråkig i skolan. Vad visar forskningen, hur kan undervisningen bäst organiseras och genomföras för att gynna elevernas flerspråkighet? Vilka lärdomar kan dras av internationell och nationell forskning om flerspråkiga utbildningsmodeller och forskning om flerspråkiga metoder i skolor? Vilken för spelar till exempel tillgången till undervisning i svenska finns andraspråk och modersmålsundervisning för elevernas lärande enligt aktuell forskning?

Vad är det bästa sättet att stödja elever som håller på att lära sig svenska som andraspråk? Ordet började användas i mitten av seklet, och det används fortfarande parallellt med den äldre och lite mer allmänna noteringsvetenskapen; forskning hänvisar till det mer specifika arbetet med att utveckla ny kunskap, vetenskapen handlar ofta om att hantera den kunskapen.

Definitionerna av [Redigera Text "redigera Wikita Text]" kan delas in i akademisk forskning, industriell forskning, viss privat forskning och mer, som alla har lett till vetenskaplig eller akademisk publicering. Organisationen av denna nya kunskap beskrivs ofta inom området paraplybegrepp, som organiserar ny kunskap och presenterar den i olika vetenskapliga discipliner.

Akademisk forskning finansieras ofta av statliga myndigheter genom sina myndigheter och stiftelser. Fundraising, bidrag från oberoende organisationer, fonder och privata finansiärer som inte kräver att fånga forskningsresultat till egen fördel är också viktiga finansiärer. Termen "forskning" kan också användas mer icke-akademiskt kring hela förvärvet och dokumentationen av ny kunskap.

Det kan finnas olika typer av forskning [2] och privata forskningsprojekt, såsom släktforskning, som inte publiceras ur vetenskaplig synvinkel. I journalistik, skrivande och polisutredningar används ofta lån-till-lån-forskning.